Hundnära - Blogg

Hundnära - Blogg

Nu blir det kul

AllmäntSkapad av Anna-Lena Arvidsson 08 maj, 2010 22:15

På rätt kurs med matte

Som de flesta vet, brukar ”skomakarens barn få gå barfota”, vilket åtminstone jag tolkar som att det inte ges tid till att tillverka skor till de egna barnen. Lite så kan jag känna ibland när det gäller träning av de egna hundarna, visst är det jätteroligt att hålla på med kursverksamheten med alla trevliga ekipage man träffar. Men när det sedan kommer till träning med egen hund, så är det väldigt många måsten och ”ska bara” först, och om det alls blir någon tid över, så är den i alla fall betydligt mindre tilltagen än som var tänkt från början.

För att minska det beteendet lite grann fick jag idén att låta Splitza följa med när jag äntligen hittade en utbildning till rallylydnads-instruktör. Knappt 6 månader gammal orkar man förstås inte fokusera så långa stunder i arbete, men det medföljer ju så många andra saker att träna på när man ska åka iväg så där, vilket ger lilla fröken många nya erfarenheter som blir brukbara under livets gång.

För det första krävs tålamod att göra en lång bilfärd, visserligen med pauser men ändå. För denna dam blev det lite problem med rastningen. Hon är ju vinterbarn, så toaletten ska ju vara vit, men vi körde söderut och där var det mycket ont om snö, bara någon enstaka snöhög, som då de vuxna hundarna hade besudlat med sina dofter. Det gick 7 tim innan det var dags att släppa de dyrbara dropparna utanför hemmaplan. Som tur är vet jag att det rinner över när det blivit fullt, annars skulle man nog oroas för att blåsan ska spricka.

Väl på plats blev vi inackorderade i en box på ett hunddagis, så där fanns det mycket läsning för ett förskolebarn, som har svårt att sätta ihop bokstäverna till nåt vettigt än så länge. Sova borta har vi heller inte gjort tidigare, för att inte tala om att koppla av i bur, när det finns kompisar i samma rum som man gärna vill leka med. Ett stor tack till mina snälla kurskompisar, som tydligen genomgått liknande episoder själva och därför hade förståelse för de hårresande indiantjut, som denna lilla varelse upphävde när man minst anade det. Och om matte bara pallade att nonchalera oljudet någon minut, så somnade hon och snarkade så vi knappt hörde vad vi tänkte istället. Sånt är livet på en pinne med valp.

Kursen blev ett jättelyft även för mig personligen. Äntligen en gren, som verkligen för mig framåt i utvecklingen, för jag har nu hittat vad jag letat så länge – något som gammal och ung, stor och liten, långsam och snabb, ja ALLA kan hålla på med och som bara går ut på att ha roligt. Rallylydnad kan man tävla i, MEN man kan även ha jätteroligt utan domare, bara jag och hunden, eller tillsammans med våra kompisar.

Nu kör vi!!!


Fill in only if you are not real





Följande XHTML-taggar är tillåtna: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS-mallar och Javascript är inte tillåtna.
Skapad av Bäckman 19 maj, 2010 00:42

Vilken kul sida jag hittade!! Ä så får man väl gratulera till allt möjligt vad jag förstår...

ni får vlä sätta in en sån där populär annons nu då, i stil med "nu heter vi alla Larsson...eller vad heter ni egentligen???.. :) Splitza är ju rätt ny som familjemedlem vad jag förstår...grattis, hon verkar söt på långt håll i alla fall...bara skojar,,, ha da!